2015 - ett förlorat rosår

Dagen började sisådär. Det var mulet och duggregn, men vad vädret tog sig under förmiddagen. I strålande solsken har jag eldat rosklipp hela dagen och nu luktar jag som en hel valborgsmässobrasa. Egentligen ska man klippa rosorna först om ett par veckor när björken har fått musöron. Men i år spelar det ingen roll när buskarna klipps, för i år räknar jag inte att det blir någon blomning. Jag har nämligen helt drastiskt klippt av mina vackra gamla rosbuskar helt och hållet. Och rensat upp ordentligt under buskarna och sen eldat upp rubbet. Varför då, kan man fråga sig? Jo, saken är den att det här sista utvägen att en gång för alla bli av med det tröstlösa problemet med larver, en sorts stekel, som angriper rosorna och äter upp knopparna. Det här problemet blir allt värre för varje år och det finns inget medel mot steklarna.

 Våra vackra gammeldags rosablommande buskrosor som växer vid vardera sida av garageinfarten är nu helt jämnade med marken. Ett drastiskt ingrepp kanske, men helt klart värt för att se om det hjälper mot rosangreppet. 

Våra vackra gammeldags rosablommande buskrosor som växer vid vardera sida av garageinfarten är nu helt jämnade med marken. Ett drastiskt ingrepp kanske, men helt klart värt för att se om det hjälper mot rosangreppet. 

 Även den stora mörkrosa buskrosen som växer som en solitär på gräsmattan är nu helt nerklippt. 

Även den stora mörkrosa buskrosen som växer som en solitär på gräsmattan är nu helt nerklippt. 

 För att vare på den säkra sidan så eldade jag upp rosklippet och gamla löv och rens som fanns under buskarna.

För att vare på den säkra sidan så eldade jag upp rosklippet och gamla löv och rens som fanns under buskarna.

Kanske är du också intresserad av ...  

Tröstlöst rosangrepp